|
Museets
historia
|
|
Frövifors
Pappersbruksmuseum grundades 1984. Sven Göran Wennerholm, brukets dåvarande
informationschef var en drivande kraft.
|
|
En vänförening bildades. Museet förvaltas av en stiftelse med Korsnäs Frövi som en av stiftarna.
|
|
Museet omfattar 4 byggnader inom museiområdet, med
en yta inomhus på drygt 4000
m². Verkstaden är på ca 700 m².
|
|
Huggen är på ca 125 m². Maskinhallarna är på ca 1800 m². Strykjärnet är på ca 1400 m².
|
|
Frövifors Pappersbruksmuseum är ett ekomuseum, dvs.
det finns kvar i sin ursprungsmiljö och industrin har haft stor ekonomisk
betydelse för bygden. Museet anses ha en av Sveriges bäst bevarade miljö
från tidigt 1900-tal och den då blomstrande pappersindustrin.
|
|
Det ligger i skuggan av dagens moderna massa- och
kartongfabrik.
|
|
Redan 1974, när företagsledning började planera
ett nytt pappersbruk i Frövifors, väcktes tanken på ett bevarande av
det gamla pappersbruket. Initiativtagare var S-G Wennerholm, som
kontaktade Svenska Cellulosa- och Pappersbruksföreningens
Industrihistoriska utskott. Efter den första besiktningen som gjordes på
plats och senare inventeringar av branschens anläggningar i flera
regioner framstår Frövifors som den bäst bevarade miljön i landet från
den äldre maskinpappersepoken. Det är man enig om från såväl
antikvarisk sida som branschen och fackligt håll.
|
|
Den intakta maskinparken och arbetsmiljön från
sekelskiftet gör anläggningen i Frövifors unik även i ett europeiskt
perspektiv. Dessutom belyser museet den industriella pappersframställningens
framväxt i Norden, från 1800-talets senare del och framåt i tiden, till
den moderna datoriserade processtekniken.
|
|
Vad som är av industrihistoriskt intresse i Frövifors
är två maskinsalslängor i rött tegel med två ursprungliga
pappersmaskiner av yankeetyp, tillverkade av KMW 1907 resp. 1911. Särskilt
förstnämnda PM III, är i allt väsentligt oförändrad sedan
installationen. Av teknikhistoriskt intresse är också transmissionsaxlar
för remdrift från vattenturbiner, som användes till 1982, liksom en
kollergång och gjutjärnsholländare för massans malning, en gång
standard i bruken, men nu ersatta av annan utrusning.
|
|
Besökarna får ta del av brukets egen historia, med
en industriell kontinuitet från 1500- talets mitt och får samtidigt
inblick i en av de branscher som lade grunden för det svenska välståndet
|
|
|
|
|
