Frövifors bruk eller Korsnäs Frövi som det heter nu förtiden är ortens stora industri. Det har anor från Gustav Vasas tid. Platsen omtalas för första gången 1558 Fröuij hamar. Vid nedre fallet låg det en hytta, Stångjärnshammare och järnmanufakturverk för tillverkning av olika järnämnen. Bl.a. plåt och bandjärn.

Från den tiden till i slutet av 1800talet var järnhanteringen en huvudsysselsättning. På 1650-talet införlivades Frövifors och Hinseberg till det mäktiga Kägleholm, beläget på en ö i Väringen. Under grevinnan Ebba Brahe.

Den 13 februari 1889 bildade 5st herrar Frövi Fabriks AB. Dessa personer var Brukspatron August Tersmeden, Löjtnant Henrik Gahn, Kapten Carl Hildebrant, Godsägare J.H. Lallerstedt och Brukspatron J.W. Olson.

Den 14 mars utarrenderade August Tersmeden på 25 års tid nedre fallet till det nybildade bolaget. Där anlades Frövi trämassefabrik, med träsliperi och såg, dessa lades ner 1916. De ersattes av den idag befintliga kraftstationen.

Den 10 januari 1891 vid en bolagsstämma redogjorde Tersmeden för en planerad pappersbruksanläggning. I April 1896 köpte Grosshandlare Even Chr.Gjestvagn Frövifors och trämassefabriken för 75 000kr.

Därmed upphörde Frövi Fabriks AB sjuåriga tillvaro. Ett nytt bolag bildades 1891 Frövifors Pappersbruks AB.

Intressenterna utgjordes av Brukspatron August Tersmeden, Häradshövding Benjamin Tersmeden, Löjtnant Henrik Gahn ,Civilingenjör Wendel Bäärnhielm som utsågs till företagets förste disponent, samt, grosshandlare Ralph Evers och August Röhss.

Den 7 November 1900 sålde bolaget Frövifors Pappersbruk och Frövi trämassefabrik till kommanditbolaget J.Fenger-Krog i Göteborg.

Den 1 juni 1901 stiftades Frövifors Bruks AB av Grosshandlare Johan Fenger-Krog och Walter Dickson, vice Häradshövding Otto Mannheimer, kontorschefen Julius Jonasson och ingenjör Herman Wanselin. Åren 1891-92 uppfördes den första pappersmaskinen sedermera PM II. PM I anskaffades 1901, PM III 1907 och PM IV 1911.